Sunes jul

Nu har Sune snart firat färdigt sin första jul. Det är arbetsamt att fira jul för små hungriga staffar som ska vara med överallt. Sune vill gärna att jag räknar upp hans julklappar (han är lite stolt). En IKEA råtta, en IKEA elefant, diverse ben, godis, en pip, en wettbedd, en biabädd (som redan är uppäten) och ett par uppstoppade jeans med snöre på. Sune är en lycklig 8månaders valp han har allt framme och vet inte vad han ska leka med, är lite som en åsna mellan hötappar. Malte ligger bredvid och suckar.

Själv är jag tacksam över livet dvs att jag lever. Det kan snabbt ryckas ifrån en pga ett enda litet felsteg, hur nära är man inte döden varje dag man hoppar in i bilen och kör till jobbet. Möter bilar i 90km/h mindre än en meter ifrån sin egen bil. Eller de dagarna när jag går över vägen ned till ängarna för att rasta hundar.

Jag blev varse detta förra måndagen då jag åker hem ifrån jobbet och jag ser något lite större svart som ligger på vägen, jag girar men träffar det jag först tror är en plastsäck. I själva smällen förstår jag att det inte är en plastsäck eller något skräp som låg på vägen. Det var en människa.

När jag får stopp på bilen, kliver jag ur och tittar bakåt, det ligger inget där, bara en massa delar. Går runt bilen och ser att människan ligger under min högra front på bilen. Min första tanke är att han är död. Men varför låg han på vägen? I samma veva kommer en man gående över vägen han har telefonen i örat så jag antar att det är larmcentralen han ringer. Jag tycker att han pratar så lugnt, så jag ber honom att be dem skynda sig. Det känns dock som om han inte lyssnar på mig. Det ligger saken på vägen och jag tänker, fan det är armarna och benen.

När han slutat prata i telefonen backar vi undan bilen medan mannen tittar på pojken och vi får första livstecknet av pojken. Jag sätter mig ned och börjar prata med honom. Han säger vad han heter och vart han kommer ifrån och jag ser att alla delar är på plats. Småspringer och hämtar en kudde, filt och min stora stalljacka och lägger över honom och kudden under huvudet. Han klagar över att han inte känner sina fötter, men jag berättar att alla delar sitter på plats och att ambulansen är på väg. Men f--n vilken tid det tar.

Tillslut kommer ambulansen och hämtar pojken som är kontaktbar helatiden, jag och mannen blir förhörda av polisen vad som har hänt. Sedan har även pojken berättat sin historia.

Pojken går över vägen hem från skolan. När han kommit över på sin sida kommer en lastbil som tar en för stor sväng, vilket gör att mötande bil måste gira ut i väggrenen. Där pojken går på väg hem från skolan en vecka innan julafton. Mannen träffar pojken som slungas ut i min körbana. Där kommer jag åkande på väg hem från jobbet, funderar på vilka julklappar man köpt och vem man ska köpa till, vad vi ska äta till middag och att de alltid ska spela så trist musik på radion.Och så pang så kör jag på honom och släpar honom kanske 10 meter under min bil.

Nu har det gått lite mer än en vecka och pojken skulle förhoppningsvis få vara hemma på julafton och skadorna är inte så stora som de kunde ha varit. Det jag vet är att vänstra benet åkte på en normal fin fraktur, medan det högra såg lite värre ut bensplitter, några operationer senare kommer han kanske kunna använda det.

Detta ger en lite mer perspektiv på livet, hur snabbt det kan ryckas ifrån en. Vilka värdsliga saker man oroar sig för. Mat, julklappar, musik, färg på gardiner... det är sjukt. Den här veckan har jag varit så tacksam över att jag lever och att mina nära och kära lever. Hundarna har utrustats med en extra lampa i sina reflexselen. Jag skälde ut min arbetskamrat att han inte hade tillräckligt med reflexer när han skulle gå hem i mörkret. Känner att jag fått ett uppdrag i livet, att utrusta mina medmänniskor med reflexer.

Vet inte om olyckan hade kunnat förhindas om pojken hade haft reflexer. Men ni som läser detta tänk på att bära reflexer. Det är en enkel och billig livförsäkring.

Facebook

Facebook har ruinerat mitt bloggande, så fort jag är vid datorn så ska det facebookas och jag som inte ens förstår vitsen med den förbenade siten. Ja ja nog om detta jag försöker skylla ifrån mig varför jag inte skrivit på mer än en månad.

Det som var på tapeten senast jag skrev var Randys premie, som jag var nervös över, vilket hon även klarade, skönt för hennes matte.

Signe och Gullock har flyttat ihop, Gullock trivs som fisken i vattnet, speciellt när han får gå ut på morgonen och upptäcker att han förtfarande är i himmelriket. När man går ihop med ett föl på 6månader får man fri tillgång på HÖ. Lycka lycka... Han har dock dragit på sig en liten förkylning (gult snor rinner ur näsan, ingen feber) men sånt får fjordingar stå ut med om de umgås med småhästar. Signe sköter sig bra har inte riktigt samma höaptit som sin kompis men det slinker ner lite höstrån då och då.

Har tömkört Signe 3gånger varav två gånger själv. Hon är duktig, när hon inte står still, men då är det bara att gå fram och putta henne i rumpan så går hon på igen. Ett tips till en viss lundehundsägare, putt i rumpan så går de...

När jag ville skaffa mig en tredje hund sa alla. -Men hur ska du göra när du är bortbjuden? Ja, jag skaffade Sune i allafall. Men jag undrar varför inte samma fråga ställs när andra bestämmer sig för att skaffa sig en unge till. Jag är väl oförstående.

Var på kurs ibörjan på månaden och hade lånat ut staffarna till uppfödaren eftersom de inte är så sugna att följa med sin husse till jobbet, vilket Benny gärna gör. Du upplevde jag hur det känns att bara ha en hund. Och det kändes inte alls så ni som funderar på att skaffa EN hund, ingen fara det märks knappt.

Någon vecka senare var det kurs igen, då var det bara Sune som fick åka till uppfödaren. Samma sak TVÅ hundar tar mer plats men är fortfarande för lite. Nu undrar jag hur det är att ha fyra hundar, skulle så gärna vilja ha en tik. Men skaffar jag en till då får nog Anders spader.

Efter som jag har en tendens att bifoga bilder som inte riktigt har med sammanhanget att göra så ser ni nedan en bild på Sunes mamma tillika Maltes syster och så lilla Silkyterriern Tara. Tara är som hackspetten i Kalle Ankas jul. Barabibap bibap bibap...

Premielopp!

Idag är det Randys tur att springa premie, hoppas hoppas hon klarar det. Är skit nervös fastän det inte ens är min häst. Hur ska det gå när Signe ska springa?

6november ska Signe bli stor och flytta från sin mamma. Det blir en hemsk dag, frysmärkning, mamma flyttar, Soraya flyttar och Signe blir ensam kvar med två feta shettisar.


En liten bild på Kamphundarna Malte och Sune bör vara med i dagens blogg.

Nu har jag och Anders gjort det...

Efter att ha bott tillsammans i snart 5år. Med många misslyckade försök och frustrerade släktingar. Ska de inte...
...skaffa sig en vardagsrumssoffa snart. Jo, nu ni nu har vi en och den fungerar, la mig i den igårkväll kl 20.00, 20.05 sov jag.

Idag har jag och hundarna varit hemma hos Rosie för att fotografera dem. Ni kan se resultaten nedan.

Formsvacka!

Det gick inte så bra för team formsvacka i vårt första kval. 42,3. Skulle ha gått på 42 för att klara det. Men nya friska tag! I helgen ska två av formsvackans hundar ställas ut Sune och Kitchi så vi får hoppas att de inte blir slagna med några hundradelar:-).

Ni kanske anser det olämpligt att ha med hundar i ett trav team, men det är just det som är ett av medlemskraven. 1 måste ha travhäst, med viljan och ambisionen att starta. 2 måste ha en Staffordshire bullterrier eller liknande hund (en medlem har en blandning mellan jack russel och labrador). 3 man måste vara tjej, dam, tant, kvinna, kärring eller vad man känner sig som.

Men vi har en tvååring i teamet som måste ha gått premielopp innan månaden tagit slut, så det tränar vi inför. Eller jag tränar inte tittar mest på och dricker kaffe. Ska iof klippa Randy på söndag så hon blir av med sin Nallebjörns päls. Så där drar jag mitt strå till stacken.

Kval

Imorgon ska Team Formsvackans Pajana gå ett kvallopp på Gävletravet, formen är strålande så vi hoppas att hon fixar det. När kvalet är avklarat ska storkovan dras in till hennes matte och medlemmar i Teamet. Själv så kan jag inte närvara vid tillfället då jag måste vara hemma och "koppelträna" min fölunge. De ska vaccineras imorgon så de står inne över natten. Signe och jag har pussats!!! och så har jag borstat henne för första gången, nu är det snart tid att slänga på vagn :-)

Sökkurs

Idag har hela tärnabyligan varit på sökkurs, vi ska lära oss hitta förvillade människor i skogen. Det var Benny och Malte som gick med sin husse och matte. Vilka nu ligger och snusar sött i sina korgar medan bus-Sune, som ägnat dagen till att pesta, smyger runt med diverse strumpor i munnen. Nu intog han faktiskt en sovplats genom att trycka sig ner hos Malte och lägga sig mer eller mindre ovanpå, där var det liksom skönast och mest chans att få lite uppmärksamhet när Matte sitter framför burken och Husse spelar guitarrhero. Sune har även roat sig med att tugga sönder två läderkoppel, så idag är han inte så dyr, kan man få ett bud...
För den oinvigde är guitarrhero ett typ av TVspel där istället för en handkontroll används det en plastguitarr. Väldigt vuxet att stå framför Tv:n med en guitarr med knappar i olika färger och riva av några låtar, men otroligt roligt.
Själv ska jag nog ta och baka en äppelpaj, av äpplena som fölungarna fått, som vi kan svulla i oss innan vi somnar efter Svenson Svenson. En vanlig lördagkväll, strålande vilken party prinsessa man blivit. TJOHOO

Plantera lökar

Ja, nu är det hög tid att sätta lökarna i jorden om man vill ha några tulpaner till våren. Så glad i hågen köpte jag mig ett gäng och tänkte att det här blir superfint till våren. Min trädgårdsspade har av någon anledning försvunnit, Benny var väldigt fasinerad över den då vi i vintras tömde stuprören, så kanske han är boven i det här dramat. Så istället för spade tog jag det jag kunde hitta och det blev en matsked. Någonstans här slår det mig. Jag tycker verkligen INTE om att pyssla i trädgården. Där står jag med nästan en hektar tomt och en matsked i handen och upptäcker att trädgårdsskötsel är inte min grej. Balkonglådor är underskattade!

Sune 5 månader

utställning och spårchampion...

... på snart 5 månader. Igår la jag Sunes första spår, han tog det direkt och hittade slutet galant. Vilken kille, mattes blivande spår champion. Sedan var vi på utställning i Högbobruk den 2 september och Sune blev BIR-valp. Så han har inte bara näsa han är snygg också...

Nästa utställning blir den 13 oktober i nyköpin då ska Sune ställas och sen ska jag ta med mig Sunes mamma Kitchi som bara behöver ett CERT till för att bli CHAMPION. Vi hoppas...

Fotograferad...

Så här ser det ut om man blir fotograferad av en fartkamera, kul att man gör sig så bra på bild :-).

Pärla, Soraya, Mina + Signe och tillsist Signe

Inkörning påbörjad...

...ja eller ialla fall tämning av fölunge. I fredags fyllde Anders år och jag hade bjudit folk på besök och när man är många då är det tid att fånga fölungar. Eftersom jag inte har något stall på hemmaplan bestämdes att vi skulle ta dem på vägen eltråd längs sidorna och folk i ändarna på vägen. Den första fölungen fångades lätt, grimma med ett kortare grimskaft sattes på för att underlätta återfångst. Sen var det min bäbis tur att fångas vilket inte var riktigt lika lätt. Efter tappra försök och fölunge genom elstängsel var hon fångad (och arg). Även hon fick grimma med kort grimskaft.
Lördag och söndag har fölungarna hållt sig borta från mig när jag är i hagen. Men igår kväll när jag gick in för att ge dem lite kvällsmorötter var Soraya nära nästan så att hon tog moroten. Ikväll är det tvättning av stosvans, får se hur populärt det är. Jag ärbara mattant för stona så så fort jag går in i hagen kommer de. Roligt att vara så uppskattad!!!

Körsugen!!!!

Åååhhhh vad jag är körsugen, problemet är att jag inte har något att köra. Bara fjordingen och det är ju inte riktigt samma, går en aning långsammare. Har börjat arbeta idag och kommer på miljoner saker som är roligare än att jobba. Tänkte åka till banan idag och titta när de andra kör men det ser ut som om det ska börja ösregna och bli storm. Får se, får se...

Nu ska jag nog åka hem efter en härlig första dag på arbetet. Lika glad som kvarett är på bilden är jag att börja arbeta.

Ny seger

Nu är Signe typ svart på kroppen, brun i ljumskar och bork färgad i ansiktet. det ska bli riktigt roligt att se vilken färg hon bestämmer sig för att bli. Signe har blivit registrerad med reg nr 07-0150 i fall ni vill läsa om hennes strålande resultat som kommer ske om sisådär 2-3 år. Signe betyder för övrigt ny seger och det passar henne för mig ska hon bli en ny seger. Från att gå på niten och köpa en redan prövat och slängt kort, är Signe det oskrivna bladet. NY SEGER!!!

I helgen blev jag färdig lydnadsinstruktör, fick utbildningsbevis och en hemsk keps. Delar med mig av bilder på Malte från i våras då vi hade en övning där vi tittade vad våra hundar tycker mest om, belönings rangordning.

Signe har bytt färg

När jag valde fölunge var hon gul (ja, som på bilden) det var två månader sen nu är hon typ svart med gula tussar som sticker ut inte allt för fint. Hoppas hon kan bestämma sig innan vi ska ut på banan vilken färg hon ska ha så hon inte ser ut som en skabbräv. När kameran kommer hem ska jag ta kort så ska ni få se på skönheten Signe. Bilden är tagen för lite mer än två veckor sen.

Idag har hästarna fått byta hage, Soraja (den andra föungen) har någon treårs trotts eller liknande och behöver inte sin mamma så när vi gick iväg med stona står hon kvar i hagen. Stackars Pärla blir helt förkrossad när den odygdigge fölungen vägrar att komma. Med lite övertalning följde hon också med så nu går de i en ny hage med lite mer gräs, hoppas stona lögger på sig lite mer hull.

Ikväll har jag varit och ridit på den Gule springaren, han tycker att hans matte är jobbig som tvingar honom att gå i form och inte bara gå och släpa benen efter sig. Så både han och jag kommer att ha träningsvärk imorgon. Jag har inte ridit sen innan midsommar så jag kommer gå som Seb Macejan (hur det nu stavas) i morgon

Tappat tand

Sune har tappat sin första tand, en I1:a. Snart är han en stor kille. Tyvärr så har han svalt den så han kunde inte lägga tanden till tandféen under natten, men han får nog ett ben ändå, ben får valpar av tandféen för den okunnige. Ben är bra för då ryker förhoppningsvis några tänder till.
Nu är det frukost tajm, försöker sätta in en munbild på Sune under dagen.

Evigt gröna ängar

Igår kväll ringde min kamrat som har den andra hästen, Lina, som har gått på bete med min faxen och berättade att de hade åkt nu. Det känns konstigt det är ju något man varit inställd på sen jag röntgade Fax där i mitten på maj, det fanns liksom inget att göra han var sönderkörd. Med sina stora benpålagringar i vänsterbakknä. Det är helt otroligt att han har sprungit ändå. Men det var hans liv. Det bästa han visste var att trava, helt överlycklig vid utselning hade han varit hund hade han viftat på svansen och schäferylat. Hoppas han travar med sin bästa kompis på de evigt gröna ängarna och att de inte har ont längre nu i alla fall.

För att hagen inte ska vara tom när jag kommer hem så står det två ston med föl där nu. Mitt föl Signe Tabac med mamma Mina Tabac och Soraja Tabac med sin mamma Pärla. Så till vinterna ska de börja tömköras för att sedan sopa banan med alla Järvsö Faks avkommor. Det ska bli skönt att ha en häst från början där ingen annan har varit och taffsat och förstört.

Myraktiviteter

Idag var det hjortronplockning på schemat, två timmars myrvandring och ca 1liter hjortron på 4 personer. Dessa hjortron skall ätas med andakt.





Så idag har hundarna lekt Per Elofsson under barmarksträning dvs springa planlöst fram och tillbaka på myren. Superbra muskelträning för den nyblivna championen Malte som efter svampinfektioner i framtassarna tappat muskelmassa. Nu går han på svindyr medicin och veterinärfoder så nu har han möjlighet att biffa på sig lite. Benny trivs som fisken i vattnet springer som en idiot med tungan hängande och ibland stannar han för att dricka vatten i någon myrpöl eller ta sig ett färskt blåbär. Sune fick vara med på den första myren och var helt överlycklig, det är dock svårt att vara 16veckors Staff och försöka hinna med sina äldre kamrater. Så när den andra myren besöktes satt lille Sune i bilen och vilade upp sig.


Efter ett mindre ösregn bestämdes att vi skulle fara hem. Jag körde. jag klarar verkligen inte av de här vägarna som finns här de är nästan spikraka men som en berg och dalbana, upp och ned, upp och ner. Usch vad jag mår dåligt. Jag mår nästan illa av att köra själv.


Har tyvärr inga bilder på dagensaktiviteter så ni får hålla tillgodo med en bild på Benny-bus i hästhagen hemma.

Frisörtaijm!!!

Regn, regn och åter regn. I lördagskväll anlände vi till metropolen Strömsund efter ca 8 timmar i bil fruktansvärt roligt. Vi såg en ren och en tranbäbis under färden. Tittaq noga nedan kanske ni ser renen.

Igår var det auktion i Ede, jag inhandlade 2 tavlor för 20:-, roppade på lite andra grejer men av någon konstig anledning blir jag så snål när man står där och höjer med 10 kronor i taget. Nä, ett höganäs krus på 5 liter är nog inte värt mer en 110kronor bäst att jag inte köper det.

Idag eftersom det regnar ska strömsunds nya semestermål besökas, DOLLARSTORE!!! Folk vallfärdar hit från byarna runt omkring och på parkeringen står det alltid bilar. Sedan ska Strömsundsfrisörer få chansen att sätta saxen i "Simsons man" blivit tippsad om en fd snickare som skolat om sig till frisör, han får bara klippa inte permanenta. Det känns tryggt! Anders förslag var att han kanske kunde hyvla til en flint, Tack. Sitter nu och funderar på om jag ska tvätta håret innan jag träffar snickaren eller inte. Återkommer med resultatet.

Nu är jag oxå ...

... med i matchen, har skapat mig en blogg. Så jag hoppas att jag kan börja andvända mig av den. Men man ska väl skriva som i sin dagbok på mellanstadiet.

Idag har jag och Anders hämtat ved så vi ska kunna värma oss i vinter, så stackars gamla Dollar (hästtransporten) har fått jobba. Dollar fyller förövrigt 30 år i år alla som kommer på kallaset får ta med sig en färgburk. Nu veden är urlassad och gräsmattan är tillhälften klippt eftersom imorgon bär det av till Strömsund. Sune måste ju presenteras för farmor och farfar. Sune är av rasen Staffordshire bullterrier och är född den 17 april han ska bli min nya utställningsstjärna och vi övar för fullt att stå still, visa tänder och bli känd på kulorna. Sunes morbror Malte var uppe i Alfta och tog sitt sista CERT den 15 juli och kan därmed titulera sig svenskutställningsCHAMPION. Idag har jag anmält dem båda till utställning i Högbo Bruk den 2 september så ni som vill komma och se Mattes stoltheter så vet ni vart vi håller hus. (Till höger Malte och till vänster Maltes Pappa Nasse)

Nu i kväll har jag varit ute i hagen och tagit bilder på min travande snygging Haga Faks han och hans flickvän Lina har varsitt trasigt vänsterbakknä och kommer åka till de evigt gröna ängarna i veckan.